En fin tur i gammal fjällskog längs preparerat skidspår i flack terräng. Turen bjuder på många fina allternativ, både på den svenska och norska sidan. Turen börjar med en kort bilresa.
I preparerade skidspår krävs spårmärke. Dessa kan köpas på anläggningar i området. I utflyktspår är det tillåtet att använda fjällpulka. Kopplade hundar är välkomna, med undantag för hundspann.
För aktuell spårstatus gå in på livetracks.se
Ta del av våra trivselregler innan du ger dig ut i spåret
Kör i riktning mot Elgå, strax före norska gränsen finns en parkeringsplats på vänster sida. Följ markerad vinterled som som är skyltad Valdalsbygget. Dit är det ca 2 km, väl framme vid den gamla fjällgården finns en raststuga med vedkamin. Härifrån kan man fortsätta till Gammeldalen, 1 km västerut från Valdalsbygget, på norska sidan. Turen kan även göras från Storsätern-Västsätern och därefter genom skogen och upp på Dyllen som erbjuder fantastisk utsikt över Gröveldalen. P-plats Norgevägen: Härifrån utgår även skidspår mot Olåns vindskydd, Valdalen och södra sluttningen av bersetskallen på norska sidan bjuder på fantastisk utsikt över det öppna fjällandskapet.
Flera alternativa rutter finns längs preparerat utflyktsspår. Från Grövelsjön ca 9 km enkel väg.
Om valdalsbygget:
Här köpte norrmannen Per Perssen Lillebo och hans hustru Dordi Jonsdatter, år 1831 ett stort markområde av en bonde i Idre. De hade redan tidigare, omkring 1825 bosatt sig vid Gammeldalen en knapp kilometer från Valdalsbygget inne på norska sidan. Familjen bestod år 1865 av 9 personer och man hade 1 häst, 9 kor, 10 får och 4 getter. Vinterfoder till djuren slogs på de gödslade vallarna vid Gammeldalen och Valdalsbygget och på de vidsträckta myrarna i söder. Höet från myrarna hässjades i vinterhässjor och kördes hem på vintern. Så småningom flyttade man från Gammeldalen till Valdalsbygget.
Här bodde man så i 3 generationer som bofasta fram till 1922. Valdalsbygget användes sedan som fäbodvall fram till 1958. Valdalsbygget kan vara mycket gammalt. Enligt sägnen har äldre byggnader funnits där raststugan och boningshuset står, hur gammal denna bebyggelse var och vem som bodde där vet vi ännu inte. Gården ger en bra bild av hur en bosättning såg ut på 1800 – talet. Platsen är typisk för den gamla tidens sätt att välja byggnadsplats, – på en liten backe vid en fin källa. Här finns bevarade nästan alla hus som behövdes på en gård, boningshus, vinterfjös, lador, stall, sommarfjös och ett litet hus vid bäcken där mjölken kyldes. Rester av en tjärdal och en jordkällare finns också. De gamla husen är välbevarade och har nyligen rustats med en del nytt timmer och nya tak. Här finns också en rejäl raststuga som är öppen för besökare. Gården ägs numera av Statens Fastighetsverk och ligger inom naturreservat. Titta gärna lite extra noga på storstugans väggar och dörr. Det finns många inskrifter från krigsårens, än idag kan man skönja gränspatrullernas namn.